Jens Nordqvist: Baader-Meinhof: terrorismens årtionde
Nu var det visst dags för kanin-hålet RAF igen, se det här inlägget från juni förra året.
Jag försöker vänja mig vid ljudböcker, så jag har lyssnat på Jens Nordqvists bok om den tyska terrorn, Baader-Meinhof: terrorismens årtionde från Historiska media, 2021. Uppläsare var Anton Körberg och jag vet att jag har höga krav efter att ha bott i Tyskland i över 30 år, men det borde väl ha varit möjligt att hitta en uppläsare som talar tyska? Jag önskar verkligen att han hade kunnat uttala de tyska namnen på ett sätt som inte gav mig känslan av att befinna mig på en tyskalektion på gymnasiet. Att höra någon uttala GSG9 som “geessge nio” var plågsamt, men ännu värre var det att höra “bundeskriminalamt” med svenska a-ljud! Och hans intonation, hade varit utmärkta om han läst en barnbok om ett spännande äventyr i djungeln, kändes ovärdig när det handlar om mord och kidnappning, skjutningar och politiskt spel. Men det kanske inte är Anton Körberg som ska klandras? Det kanske är jag? Jag är tydligen ingen ljudbokstyp, bara.
Jens Nordqvist ger här en grundkurs i den tyska terrorn som utgick från RAF och det var inte mycket som var nytt för mig. Jag hade inte hört talas om att Jean-Paul Sartre besökte Andreas Baader i Stammheim, men hade kunnat tänka mig att de där två inte skulle klicka. Två alfahannar, på varsitt gebit visserligen, men ändå två alltför stora egon för att hitta någon gemensam nämnare. Samma frågor som vanligt cirklade i mitt huvud: hur kunde intelligenta och tänkande människor som Ulrike Meinhof och Gudrun Ensslin låta sig förföras till att vilja förändra samhället med våld? Och hur i herrans namn kunde de slå sig i lag med virrhjärnan Baader? Inget svar på det i den här boken heller, dessvärre.
Jag önskar att jag läst den istället.
Författare: Jens Nordqvist
Titel: Baader-Meinhof: Terrorismens årtionde
Uppläsare: Anton Körberg
Utgivningsår: 2021
Förlag: Historiska media
Språk: svenska
Betyg: 3/5