Alina Bronsky: Pi Mal Daumen
När jag löste in mitt födelsedags-presentkort i bokhandeln Seitenweise häromsistens, bestämde jag mig direkt för Alina Bronskys Pi Mal Daumen. Pi syftar på det matematiska begreppet men i det här uttrycket betyder det ungefär “mellan tummen och pekfingret”. Det är en fyndig titel på en roman som till största delen utspelar sig på den matematiska fakulteten på ett universitet eller åtminstone med matematiker i alla bärande huvudroller.
Tänk er att en ung Sheldon Cooper från The Big Bang Theory och en medelålders Dolly Parton-figur skulle studera matte ihop på ett tyskt universitet. Då har ni plotten. För två år sedan läste jag Der Zopf meiner Grossmutter av samma författare och jag blev helt kär i hennes sätt att blanda allvar med humor utan att förlora respekten för sina figurer, så att jag ville läsa den här boken var klart.
Men trots att jag ibland fnissade och försökte läsa högt för min motsträviga familj, var det varken lika roligt eller lika känslosamt den här gången. Jag tyckte att figurerna var just figurer och de kändes inte särskilt autentiska. Det unga, iskalla mattesnillet Oscar som bara fokuserar på matematiken och inte har något till övers för mellanmänskliga relationer möter snälla och uppmärksamma Moni som med sin värme och medmänsklighet sprider glädje både i hörsalar och utanför. Moni är dessutom en mormor som ständigt hoppar in och hjälper till med barnbarnen, lever i någon form av miljonprojektsområde och har tre jobb för att kunna försörja sig – och resten av familjen. Jag antar att Oscar, som för övrigt kommer från en mycket välbärgad familj, har diagnosen Asperger medan Moni är totalt diagnosfri, om man bortser från ett extra stort hjärta som rymmer de flesta. Han har hela sitt liv längtat till universitet medan hon påstår att hon var full när hon fyllde i ansökan…
Det här synnerligen omaka paret visar sig naturligtvis vara en hit: Moni lär Oscar medmänsklighet, Oscar fotograferar av tavlan med matematiska formler när Moni inte kan komma eftersom hon jobbar eller är med ett av barnbarnen hos läkaren. Naturligtvis kommer en brytpunkt där Oscar plötsligt visar medkänsla och Moni visar sig vara smartare än alla trott.
Men det hela är väldigt förutsägbart och inte alls lika charmigt som i Der Zopf meiner Grossmutter, vilket kanske kan bero på att jag har mer till övers för Tysklands-ryssar än för matematiska genier. Och lite väl många trådar lämnades fladdrande i vinden, tyckte jag. Är Oscar förälskad i Monis dotterson Justin, till exempel? Och vart tog Monis sambo Pit vägen egentligen? Och den gudabenådade matematikern Daniel Johannsen, vad gör han i Kalifornien hela tiden?
Även om jag aldrig kommer att få veta något av det där, så kommer jag inte att minnas den här boken i evighet. Jag fick i alla fall en stunds underhållning och dagar som dessa så räcker det långt.
Författare: Alina Bronsky
Titel: Pi mal Daumen
Omslag: Barbara Thoben
Utgivningsår: 2024
Förlag: KiWi / Kiepenheuer & Witsch
Språk: tyska
Betyg: 3/5