Callum Bloodworth: 36 frågor om kärlek
Bokklubben ville ha något harmlöst och trevligt, något rart och gulligt när världen ser ut som den gör. Jag var på, eftersom jag verkligen var sugen på något annat än drakar (Fourth Wing), kvasifilosofi (Den lille prinsen) och nobelprisbelönade äckligheter (Han Kang). Det kan till och med ha varit jag som föreslog att vi skulle testa Callum Bloodwoorth, som har ett ljuvligt namn och som jag hört mycket bra om.
Efter att ha fått liv i min biblioteksapp igen (varför måste de byta system ideligen?) laddade jag ner och började lyssna. Om du inte har läst boken och vill göra det, bör du sluta läsa NU. Jag spoilar så att dammet ryker!
Dylan fyller snart 30 och krisar av en mängd anledningar. För att nämna några av de mest graverande: hans bror är död och han känner skuld, han har inte hittat kärleken, jobbet är pissigt och han vågar inte söka till lärarhögskolan. Det tillkommer ett par andra svårigheter: hans mamma skickar random emojis och hans pappa har inte vett på att vara påklädd när han facetimar med sin son. På plussidan får man ändå se att han har ett stabilt kompisgäng: Sam, Cilla och framförallt bästa vännen Emma som han delar en lägenhet i centrala Stockholm med.
Dylans mamma i Åkerbybruk (tyvärr ingen aning om hur det stavas, eftersom jag lyssnade på boken) övertalar honom att gå på blinddate med en väninnas dotter och i sin desperation går han med på det. Trots att han lindrigt sagt är skeptiskt, visar sig Nora vara ett sant kap och Dylan sätter igång en rejäl apparat för att vinna hennes hjärta. Men. Det finns ju självklart ett men, annars skulle Herr Bloodworth aldrig fått ihop de 352 sidor (eller 10 timmar och 37 minuter) som boken består av. Nora är vacker som en dag, charmig och framgångsrik på jobbet men extremt svartsjuk på Dylans vänner, särskilt Emma. Dessutom är hon en workaholic av rang och har liksom Dylan en hel del i bagaget. Så långt är jag med på feelgood-tåget. Det gör inget att en man på ett tidigt stadium ser att förhållandet till Nora inte har någon framtid utan att det är med Emma som Dylan kommer att bli lycklig, det är liksom det som är feelgood, antar jag.
Men. Jag retar mig på detaljer som jag inte får att stämma. Åkerbybruk må vara en pytteliten ort någonstans norr om Stockholm och jag antar att utbudet på vänner är begränsat, men jag fattar ändå inte hur Dylans och Noras mamma skulle kunna vara vänner – så diametralt olika som de är! Och om de nu hade varit vänner, borde inte Dylans mamma berättat för honom att Noras familj bor i ett av de största och flådigaste husen i orten? Att Nora kan franska, är logiskt, men att Dylan på hotellet i Paris kan beställa ohemula mängder kaffe och croissant av en sur Remy och i ett försök att blidka honom, hänvisa till en “gravid sambo”. På vilket språk då? undrar vän av ordning, det vill säga jag. Vad heter ens sambo på franska? Eller på engelska för den delen? Och det där med att Dylan har råd att hänga i Paris en hel vecka, tillbringa den mesta tiden på caféer med smaskiga bakverk och sedan gå på flådig restaurang med Nora när hans jobb är att sitta i kassan i en livsmedelsbutik? Den lönen räcker mirakulöst nog dessutom till att ständigt hänga på café och att gå på vinbar titt som tätt.
Äh, det är väl jag som är gnällig. Eller inte förstår premisserna för feelgood. Förlåt, för det Callum Bloodworth. Jag borde väl ha läst något nobelprisat, kvasifilosofiskt med drakar istället.
Författare: Callum Bloodworth
Titel: 36 frågor om kärlek
Utgivningsår: 2022
Förlag: Bazar förlag
Språk: svenska
Betyg: 2/5