Foto: Anna Middendorf Det är allt lite fusk med den här bilden eftersom den togs redan i mitten av oktober, men jag gillar den så mycket, så då får det bli den. Efter ett bad i Kalvsjön är jag alltid glad!
Det här
läser jag: novellsamlingen Hamburg Noir där jag sticker emellan med #ennovellmellanromanerna förstås, men jag har precis börjat på “Gewässer im Ziplock” av Dana Vowinckel. Jag har visserligen bara läst tio sidor, men jag vet att jag kommer att älska den. Det är stämningen, det är temat, det är nog hela alltet som talar så till mig!
har jag på vänt: jag tror att det blir svenskt efter Vowinckel, antingen Sigge Eklund eller Marie Lundström. Jag letar efter något diskussionsvänligt till mina bokcirklar på jobbet under våren.
lyssnar jag på: den fjärde och sista delen av Katarina Widholms Betty-serie Älskade Betty. Jag skulle kunna binge-lyssna på den men eftersom jag läser den med min syster och mor i vår lilla bokcirkel, måste jag vänta in dem, så att vi ska kunna prata om de första två timmarna.
tittar jag på: Pörni! I den mån jag alls ser på något, vill jag bara se på Pörni. Älskar exakt allt: hennes humor, hennes familj, hennes jobb, hennes kärleksliv och jag älskar norskan! Allt blir så himla mycket bättre, roligare och trevligare på norska. Fundera på om jag borde gå en kurs?
tänker jag på: hur jag ska förhålla mig till fenomenet novent. Egentligen tycker jag att det räcker att börja pynta i advent, men häromdagen när jag kom hem luktade det glögg i huset. Mannen hade korkat upp en flaska för att han var sugen. Sugen? I oktober?! Nu kan verkligen vad som helst hända, känner jag.
längtar jag efter: att jag ska ha skrivit klart min del på den svenska språkkalendern 2026. Min kollega Elizabet och jag har sedan 2018 skrivit en text på svenska för varje veckodag till förlaget Buskes svenska kalender. Eller nej det stämmer inte riktigt, lördag och söndag är bara ett kalenderblad, så det är bara sex dagar i våra veckor. Der blir i runda slängar 313 kalenderblad per år och nu när vi är inne på det nionde året måste jag erkänna att jag börjar jag känna mig lite trött. Det skulle kunna bero på att vi i år av organisatoriska orsaker sitter på varsitt ställe och skriver. Annars har vi skrivit tillsammans och det är ju betydligt roligare. Vi får se hur det blir nästa år.
äter jag: blomkål, brysselkål, spetskål och lökpaj. Jag längtar efter fransk löksoppa, men det är en av få saker som mannen absolut inte äter, så det brukar jag passa på att laga när han är borta. Det ska väl snart vankas någon basketmatch som han vill se framöver och då lär han inte ens ha hunnit starta bilen innan det blir gratinerad löksoppa till mig!
önskar jag mig: att den stundande isoleringen i källaren ska medföra att det blir varmare i mitt arbetsrum i vinter.
Oktobers böcker
bloggade och (hitintills) obloggade:
Ebba Witt-Brattström: Vi drabbade samman med våra ödens hela bredd Författarparet Moa och Harry Martinsson (ljudbok)
