En lätt och en svår
Jag har läst två böcker. En har jag varit intresserad av länge och en fick jag tryckt i handen av Lotta. Jag har gett båda böckerna samma betyg, eftersom jag tyckte att båda låg snäppet över medel i sin genre. Konstigt nog blev jag besviken på den ena och fullt tillfreds med den andra. Man skulle kunna säga att den ena var lättläst och den andra var svårare.
Alia Trabucco Zerán: Rent hus
Ända sedan min bokcirkel Läsa jorden runt läste den häromåret har jag varit nyfiken. Jag hade inte fått tag på boken just då, var stressad eller orkeslös, jag minns inte, men jag vet att jag inte var med. Jag misstänker att jag hade tyckt mer om den, om jag hade haft någon att prata om den med. Nu kände jag mest … kall? Lika kall som hembiträdet Estela verkar vara.
Romanen handlar om Estela, som kommer från södra Chile och söker jobb som hembiträde i en rik familj i Santiago. Hon får jobbet direkt och stannar där tills hon blir utslängd. Jag spoilar inte när jag säger att det beror på att flickan, som Estela tagit hand om sedan hon föddes, dör och föräldrarna anklagar Estela för det. Det står på baksidan och det får man även veta redan i första kapitlet.
Estela berättar för en fiktiv publik hur hennes liv med familjen såg ut. Jag blir inte klok på om hon verkligen är så kall som hon verkar eller om hon skyddar sig för att hon längtar hem till sin mamma och sitt gamla liv. Jag förstår inte varför hon inte lämnar familjen om hon inte bryr sig om dem. Vad består deras förbindelse av? Det verkar inte vara kärlek och omtanke, men kan det kanske vara skuld, ansvar och pengar?
Jag vet inte. Jag förstår inte. Det här var en svår bok. Jag hade verkligen behövt min bokcirkel för att förstå! Jag var nyfiken när jag började läsa men kände mig dum när jag slutat.
Författare: Alia Trabucco Zerán
Översättare: Hanna Nordenhök
Titel: Rent hus
Omslag: Sara R. Acedo
Utgivningsår: 2022
Förlag: Wahlström & Widstrand
Språk: svenska
Betyg: 3+/5
Mattias Edvardsson: Gravglänta
En kvinna som blivit utslängd från Jehovas Vittnen och tappar kontakten med sin ursprungsfamilj, blir polis. En gravid kvinna flyttar med sin treårige son till den nye mannen till hans Skånelänga ute i obygden. En pojke dör 1889 och en annan 1994. Mördarna till båda pojkarna hittas snabbt. Eller var det något som blev fel?
Jo, men det var det ju förstås! Det här är en stabil och traditionell spänningsroman. Jag får lagom många ledtrådar, för att känna att jag är med i matchen, men sammanhangen avslöjas inte för snabbt. Jag tycker att Mattias Edvardsson är bättre på att skildra de manliga huvudpersonernas känslor än de kvinnligas. Mina sympatier hamnar hos Leif, mannen som förlorade sin älskade hustru i en bilolycka och sedan dess försöker uppfostra sina två söner själv. P A Hilding, som Gunni kallas på jobbet, berör mig konstigt nog inte lika mycket fast hon förlorat hela sin familj till församlingen. Sekter brukar ju vara något som intresserar mig, men här är inte hennes bakgrund i fokus, så därför griper det inte riktigt tag.
I den här boken fick jag det jag förväntade mig: lättläst spänning och en hyfsat komplex intrig. Och en cliffhanger! Det är inte uteslutet att jag fortsätter att läsa serien “Brottsplats Söderslätt”.
Författare: Mattias Edvardsson
Titel: Gravglänta
Omslag: Marcell Bandicksson
Utgivningsår: 2024
Förlag: Bokförlaget Forum
Språk: svenska
Betyg: 3+/5