Hur gick det för Emmas läsutmaning 2019?

Jag hade satt upp en lista med olika läsutmaningar för mig själv inför 2019 (du kan läsa dem här). Passande nog har jag, som de flesta väl brukar, knappt kollat på den listan sen den skrevs. Men låt oss ändå se om jag lyssnade något på mig själv eller inte, och vad det helt enkelt blev av den!

Ett ganska klassiskt knep inför nyår eller nya utmaningar generellt, är att se till att fortsätta göra något en redan gör och mår bra av. Därför känns det inte helt katastrofalt om det enda man kanske lyckats med är att behålla en god vana, vilket kan vara ett högt pris att betala när en försöker etablera femtioelva nya. Att min första utmaning var att fortsätta att prioritera läsandet i min vardag, känns det väldigt skönt att veta att jag ytterligare ett år hade lyckats med detta.

Min andra punkt var att inte känna stress, utan lita på att läslusten alltid kommer tillbaka. Och ja, det har den ju även gjort om och om under 2019. Min största lässvacka var under november, då jag läste en bok, som dessutom var en bok jag redan läst. Men å andra sidan började jag faktiskt att skriva själv på några novell-projekt, så det känns som en fullt rimlig omprioritering av tid! 

”Testa att läsa utanför din comfort zone!” uppmanade jag mig själv. Ja du, det vette fan om jag har gjort. Eller jo, jag försökte faktiskt läsa “Ett riktigt jävla solsken” av Fatima Bremmer. Det tycker jag räknas som ett litet försök…

En annan punkt från min läsutmaning 2019 var att läsa alla böcker för bokklubben (citat: ”om de inte är svintråkiga som typ ”Mina drömmar stad” haha). Jag kan helt ärligt säga att jag blivit lite av en rebell i bokklubben, OBS dock bara enligt mig själv. Jag har slutat läsa böcker mitt i, googlat ploten, skumläst igenom e-boksversionen och lyssnat på podcast-avsnitt som analyserar boken istället för att själv läsa ut den. Och vet ni vad, det har fungerat superbra! Fortfarande påläst och redo för en diskussion, men nog med plågeri för att en bokklubb nödvändigtvis valt ut just den boken. 

Vilket för mig till min andra punkt.. att sluta läsa böcker jag inte gillar! Jag sa ju åt mig själv att läsa max 50 sidor, sen räcker det, att jag borde ignorera tidigare punkt om att läsa utanför min comfort zone. Vilken tillåtande kvinna jag är! 

Men oj, den här punkten hade jag som vanligt förträngt. ”Hitta en riktigt härlig tysk bok att läsa (trots bristande entusiasm…)”. Min läsdagbok redovisar förvånande nog ingen tysk bok, så det blir väl ett tydligt nej även detta år. Vem vet, kanske 2020 blir året för tyska mirakel…

Jag ville även se till att läsa några böcker på svenska av svenska författare. Det har jag banne mig gjort! Började året starkt med att läsa Stina Jackson och även mys-boken “För såna som oss” av Tiina Nevala och Henrik Karlsson. Fick den i julklapp och kan varmt rekommendera en fin relationshistoria på svenska dessutom! Den förtjänar sig nog en omläsning i mellandagarna.

Läs både töntiga böcker och böcker som gör dig smartare, sa jag åt mig själv. Gjort och gjort! Det har blivit mycket Mhairi McFarlane på ljudbok när höstmörkret kom krypandes. Plus, min årliga dos av Esther Perel! Sen såklart även de feministiska böckerna om jämställdhet och att bli lesbisk.

Min läsutmaning 2019 innehöll även löftet att alltid unna mig själv böcker. Något så enkelt får inte glömmas! Inte för att det varit en risk för det, men såklart stirrar alla olästa böcker argt på mig när jag beställer nya. Men sånt är livet! Böcker har blivit köpta utan dåligt samvete under 2019, och mer lär det bli under 2020.

Jag avslutade min läsutmaning 2019 med att jag skulle komma ihåg vilka jag lånat ut böcker till. Och det mina kära vänner, har jag en lista för. Ingen kommer undan! Jag ser er alla. Jag lajvar gärna bibliotekarie, är den förste som trycker en bok i handen på folk, men de förväntas hitta tillbaka hem. 

Den andra påminnelsen var att jag skulle minnas att läsa för själen och hälsan, att ingen annan anledning är det minsta relevant i slutändan. Och det tycker jag ändå är det viktigaste. 2019 blev ett rätt så bra läsår egentligen. Min otroligt lugna utmaning la ribban lågt nog för att slippa stress eller storhetsvansinne! Det rekommenderar jag er alla inför 2020.