Hjalmar Söderberg: Doktor Glas

På tyska finns det något som populärt brukar kallas “Rechts-Links-Schwäche”, när någon har svårt att skilja på höger och vänster. Den diagnosen har jag under åren lärt mig att leva med, men en sjukdomsbild som jag funderat en del på på sistone är att jag dessutom verkar lida av en “Hjalmar-schwäche”. Och jag misstänker att jag inte är ensam…

Kan ni utan att tveka skilja på följande Hjalmar ur den svenska litteraturhistorien? 

Hjalmar Söderberg – Hjalmar Gullberg – Hjalmar Bergman 

Förvirrande fakta 1: Samtliga är födda på 1800-talet och ingen av dem levde när jag föddes. Söderberg 1869 -1941, Gullberg 1898 – 1961 och Bergman 1883- 1931

Förvirrande fakta 2: Alla tre var synnerligen produktiva och har gjort djupa avtryck i svensk litteraturhistoria. 

Förvirrande fakta 3: En av dem lämnade sin fru och tre barn för att gifta om sig med en danska och leva resten av livet i Danmark (Söderberg), en av dem var medlem av svenska akademien (Gullberg) och en dog av en överdos morfin i Berlin (Bergman).  

Denna dramatiska “Schwäche” (svaghet) uppdagades när jag skulle börja läsa klassikern “Doktor Glas” med en av mina tyska elever i svenska. Hon hade som läxa tagit reda på fakta om Hjalmar Söderberg och var väl förberedd. Jag lyssnade på hennes muntliga föredrag och korrigerade några små grammatiska fel och hjälpte till att hitta rätt svenskt ord när det behövdes. Själv hade jag inte läst på direkt, eftersom jag ansåg mig kunna min Söderberg. På slutet av lektionen ville jag bidra med ett tips på en vacker dikt och citerade, fritt ur minnet, kärleksdikten “Jag älskar dig, så länge jag har lust” ur diktbandet med kärleksvers samlad av  Sven Gunnar Särman (Bokförlaget Trevi 1985). 

Efter lektionen tänkte jag, att det vore en bra idé att skicka eleven hela dikten, så att hon även skulle få se en annan sida av Söderberg. Döm om min förvåning, när jag inte hittade dikten när jag slog på Söderberg i innehållsförteckningen. Han finns överhuvudtaget inte med i boken! Efter en stund upptäckte jag att det var Hjalmar Gullberg som skrivit de rader som jag komplett felciterat för min litteraturstuderande student tidigare på dagen.

Nåväl, Gullberg och Bergman, lämnar vi från och med nu därhän och koncentrerar oss på Söderberg. Och på “Doktor Glas”. Och det mina vänner, det kommer man långt på! Det är inte alls konstigt att den här lilla pärlan, har gått in i litteraturhistorien och dessutom läses än idag. Den ställer frågor om moral och ansvar, och det är ju något som är värt att fundera på under alla tider. Den är föredömligt kort (181 sidor) och har bra driv ( = är spännande). Det är viktigt om man ska läsa med till exempel tonåringar. Eller som i mitt fall, med elever med tyska som modersmål. 

Ja, vad handlar den om då? Jag citerar Oscar Skagerlind Backman: “Unge läkaren Glas är oskuld och har svårt att få tjejer. Han blir kär i snygga Helga. Men Helga är redan gift, med en ful gammal präst som heter Gregorius. Dessutom är hon otrogen mot prästen med Klas Recke. Hon ber Glas säga till prästen att hon inte kan ligga just nu. Han gör det, men Gregorius tar Helga med våld. Glas börjar fundera på om det finns något sätt att döda prästen utan att åka fast.” 

Ja, det är ju bäddat för konflikt och det finns många möjliga scenarier. 

Det är imponerande att Söderberg kan hålla allt både öppet och självklart på samma gång! Det låter motsägelsefullt och det är det också, och jag tror att det det som är nyckeln till framgång. Det finns inga självklara svar, man kan diskutera om var Doktor Glas valde fel väg. Eller valde han kanske rätt? Borde han inte som ung man ha sökt upp flickan från midsommar? Skulle han inte ha hjälpt den förtvivlade kvinnan som bönade och bad om abort? Hade det inte varit lämpligt att han själv tog en cyankalium kapsel? 

Jag blev förvånad när jag hittade det berömda citat nedan i just den här boken! Jag hade förmodligen tippat på att det kom från Hjalmar Gullberg eller möjligen Hjalmar Bergman… Men det är ju precis här det passar!

“Man vill bli älskad, i brist därpå beundrad, i brist därpå fruktad, i brist därpå avskydd och föraktad. Man vill ingiva människorna någon slags känsla. Själen ryser för tomrummet och vill kontakt till varje pris.” 

Doktor Glas är en figur jag blir genuint sorgsen inför. Han har egentligen alla möjligheter att bli lycklig, men bygger in sig själv i ett intellektuellt konstrukt av föresatser och moral, så att han till slut varken vet ut eller in. Framför allt inte ut! 

“Aldrig har jag haft en så stark känsla att moralen är en karusell, som går runt. Det visste jag egentligen förut, men jag hade alltid tänkt mig, att svängningstiderna måste vara sekler eller tidevarv – nu föreföllo de mig minuter eller sekunder. Det skimrade för mina ögon, och som den enda ledtråden genom häxdansen förnam jag åter en gång rösten i mitt inre, rösten som viskade mellan tänderna: akta dig, präst!”

Glas sitter mentalt inspärrad i sin kammare och skriver dagbok, tänker, och hör röster som inte finns. Jag önskar att jag kunde säga till honom att låta udda vara jämnt och leva lite! Våga lite mer, chansa en aning och till och med riskera att förlora. Det finns så mycket olevt liv i Glas våning, där bara han själv och hushållerskan håller hus.

Jag kan inte riktigt bestämma mig för om jag gillar karl eller inte! Det är sorgligt att han inte vågar leva, det tycker jag verkligen, men mellan varven kommer motbjudande drag upp i ljuset, som visar att han är en elitistisk typ:

“Sommarsöndag. Damm och kvalm överallt, och bara fattigt folk i rörelse. Och fattigt folk är tyvärr mycket osympatiskt.”

Och sedan smälter mitt hjärta av medlidande, när Glas beskriver platsen där han vill bo och då beskriver något som inte finns på jorden. Han vill kunna höra havet men för guds skull slippa kobbar och skär! Han vill dessutom ha rik grönska och susande lövträd samtidigt som att det inte får regna. Ja, ni hör ju. Han gör vad han kan för att få förbli olycklig och aldrig få sina drömmar uppfyllda. Ungefär på samma sätt tar han sig an kärleken och andra mellanmänskliga relationer. 

Men läs den, hörrni, gör det! Se gärna till att läsa den i grupp, för det finns verkligen mycket att diskutera. Jag vore tacksam om ni kunde börja med att reda ut om Doktor Glas är en ärbar man som har halkat fel i livet eller om han är en otrevlig prick som man ska hålla så långt ifrån sig som möjligt. Jag kan nämligen inte bestämma mig, så jag ser fram emot era slutsatser. 

---

Författare: Hjalmar Söderberg

Titel: Doktor Glas

Utgivningsår: 1905 

Förlag: Delfin  

Språk: svenska

Betyg: 4/5