Böcker från ställen jag bott 

Idéen till att skriva om böcker från ställen jag bott, fick jag av Hanna på Feministbiblioteket för flera veckor sedan, men jag hade svårt att leta upp böcker från alla småorter jag har bott på. Så jag kör en variant på temat! 

Svenljunga (1965 – 1982)

Här är jag född, här bor mina föräldrar och min bror med familj, så hit återvänder jag regelbundet. Det är en trevlig liten ort på lite drygt 3 700 invånare i Västergötland, men särskilt litterärt är det inte. Mig veterligen finns det ingen roman som utspelar sig där. I min lärobok “Västnoveller – Lerngeschichten aus Westschweden” är ett kapitel från Svenljunga, men det känns ju mellanseriöst att nämna så det räknas inte. 

Jag bestämmer mig för att istället här nämna cosy-crime-författaren Kristina Appelqvist, som åtminstone har gått på högstadiet i Svenljunga även om hon kommer från Mjöbäck, som ligger ungefär tre mil söder om Svenljunga. Hennes “Klänning för korta kvinnor” utspelar sig just i Mjöbäck och det är nog så nära vi kommer, rent geografiskt. Jag har inte läst den här av Appelqvist, men ett par av hennes andra trevliga Agatha Christie-inspirerade deckare har jag läst med stor behållning. 

Författare: Kristina Appelqvist

Titel: Klänning för korta kvinnor

Utgivningsår: 2022

Förlag: Piratförlaget

Språk: svenska

Borås (1982-1984)

När jag var 17 år flyttade jag till Borås, där jag gick de två sista åren på gymnasiet. Borås har till och med en bibliotekshögskola, så här borde det finnas mer litterärt att hämta än i Svenljunga, kan man tycka. Utan att googla, kom jag på Henning Mankells “Danslärarens återkomst” som i alla fall utgår från Sveriges femtonde största stad (strax under 74 000 invånare). 

Kriminalpolisen Stefan Lindman bor på Allégatan i Borås och precis efter att han fått en cancerdiagnos, snubblar han över att en gamla kollega, Herbert Molin, hittats mördad i sitt hus i Härjedalen. Stefan Lindman bestämmer sig för att ta reda på vad som hänt. Det är ganska länge sedan jag läste den här boken, men jag minns att det var spännande och som alltid när Mankell håller i pennan, kan man vara säker på att det är en solid historia med många bottnar.  

Författare: Henning Mankell

Titel: Danslärarens återkomst 

Utgivningsår: 2000

Förlag: Ordfront förlag 

Språk: svenska 

Dinklage (1984-1985)

Efter studenten åkte jag ett år till norra Tyskland som au-pair. Varför jag hamnade i en by som då hade ungefär 9 000 invånare och inte någon spännande storstad som Berlin eller München, kan jag inte riktigt svara på. Jag var extremt otålig och ville iväg, så jag tog den första familjen som svarade, och det råkade vara familjen Beenen i Dinklage. Man kan väl lugnt säga att det beslutet blev avgörande för resten av mitt liv i många avseenden och det visade sig vara ett riktigt smart beslut att lära sig tyska på landsbygden. Inte en kotte pratade svenska och knappt någon kunde föra ett vettigt samtal på engelska, så det var bara för mig att snabbt lära mig tyska om jag skulle få några kompisar. Dinklage var viktigt för mig, men verkar ha gått den litterära världen närmast omärkligt förbi. 

Min man, född och uppvuxen i Dinklage för övrigt, påminde mig om bygdens störste son Kardinal Clemens August Graf von Galen, 1878-1964. Han är mest känd för att han offentligt motsatte sig nazisternas rasteori. Jag har flera gånger varit i “Burg Dinklage” där det även finns en permanent utställning om Kardinal von Galen, men jag måste erkänna att jag varken har läst någon bok av eller om honom, inte heller den jag tipsar om här. Men är du sugen på att läsa 1417 sidor teologisk text på tyska, så är det här din bok! Du behöver inte tacka, bara läs. 

Författare: Bishof Clemens August Graf von Galen

Titel: Akten, Briefe und Predigten, 1933–1946

Förlag: Matthias Grünewald

Språk: tyska

Göteborg (1985-1993)

När jag kom tillbaka från Dinklage, flyttade jag till Göteborg. Det var där jag pluggade, påbörjade mitt liv som vuxen och det var där jag trodde jag skulle bo, typ resten av livet. Jisses, vad gärna jag bodde där! Och litterärt har staden spelat roll i en hel  massa romaner! Den jag har valt ut, Johan Nilssons “Göteborgs schamaner” gillar jag eftersom staden där  inte bara utgör en bakgrund till handling, utan där den spelar den en av huvudrollerna. 

Romanens manliga huvudroll, Felix, kom till Göteborg ungefär samtidigt som jag och jag älskar de turer han gör när han upptäcker staden. Han är på Redbergsplatsen, i Gamlestan och cyklar uppför backen till sitt andrahandsrum på studenthemmet Volrath Tham. Under romanens gång, fram till 2010-talet någon gång, utvecklas både Felix och staden. Och vi får hänga med! Det är finfin litteratur, mina vänner, även om man nu mot förmodan inte har någon större förkärlek för Göteborg.

Författare: Johan Nilsson

Titel: Göteborgs schamaner 

Utgivningsår: 2018

Förlag: Thorén och Lindskog

Språk: Svenska

Osnabrück (1993-1996)

När jag hade träffat herr Middendorf och han hade bott ett tag med mig i Göteborg, ville han hem till Tyskland och plugga vidare. Mitt vikariat som kurator på ungdomsmottagningen i Stenungsund närmade sig sitt slut, så jag sa “jamenvisst, då bor vi i Tyskland ett par år!”.  Första anhalten på den resan blev Osnabrück. 

Erich Maria Remarque skrev kanske inte direkt om Osnabrück, men att staden är stolt över att han föddes här, kan inte undgå ens den mest litterturointresserade besökare. Det finns två hotell med Remarque i namnet, en realskola, en gata, ett museum och säkert något mer som jag inte vet om. 

Jag påstår att “På västfronten intet nytt” är hans mest berömda roman och själv läste jag den i en billighetsutgåva från “En bok för alla” som tonåring. Jag läste den tyvärr en fredagkväll i bastun och efter det blev den sig aldrig lik. Men jag läste klart och älskade den inte mindre trots att den inte längre såg ut som en bok utan som en hög lösblad.

Soldaten Paul Bäumer låter oss uppleva första världskrigets krigets fasor och Remarque räknades från och med att den kom ut som pacifist. Hans böcker brändes på nazisternas bokbål och han blev av med sitt tyska medborgarskap 1938. Allt det där visste jag inget om när jag slukade romanen med hull och hår, den där fredagen i bastun, men jag fascinerades av berättelsen och borde definitivt läsa om den. 

Författare: Erich Maria  Remarque

Titel: Im Westen nichts neues (På västfronten intet nytt) 

Utgivningsår: 1929

Förlag: Propyläen Verlag

Språk: tyska

Hamburg (från och med 1996 ) 

Här i Hamburg har jag bott allra längst – and still counting! Det finns många böcker som utspelar sig i Tysklands näst största stad och det är faktiskt svårt att välja, men jag bestämde mig för en gammal favorit: Alexandra Fröhlichs “Gestorben wird immer” eftersom den har både den drastiska humor och strama torrhet  som jag förknippar med norra Tyskland. 

“Gestorben wird immer” är familjehistoria och om jag minns rätt förekommer en tokig morsa, en dominant farmor och en ung kompetent kvinna som alla på sitt sätt försöker manövrera i det som blev livet. Roligt, tänkvärt och absolut något att lägga ett par timmars lästid på.

Författare: Alexandra Fröhlich

Titel: Gestorben wird immer

Utgivningsår: 2016

Förlag: Penguin Verlag

Språk: tyska