Tayari Jones: Ett amerikanskt äktenskap
Tack Emma, för att du satte den här i näven på mig. Och för att du gjorde rejält bra reklam! Jag var inte jättesugen, men har ju lärt mig under årens lopp, att det är värt att lyssna på vad du säger.
Romanen är blurbad av Barack Obama med ordet “rörande” och om jag bara fick beskriva den med ett ord, så är jag benägen att hålla med ex-presidenten. Det är en bra sammanfattning av historien om Roy och Celestial. Paret är i romanens början hyfsat unga och nygifta, svarta och framgångsrika i Atlanta, men råkar ut för något som man inte önskar sin värsta fiende. Roy blir oskyldigt dömd för en våldtäkt och sätts i fängelse i tolv år. TOLV år – tänk tillbaka på vad du gjorde för tolv år sedan, så känner du hur lång tid det är! För tolv år sedan var jag 44, hade två nioåringar i huset och var ganska ny som egen företagare. Det känns som om var ett helt annat liv!
Roy och Celestial för ett stormigt äktenskap, men de älskar varandra mycket och har bestämt sig för att de vill ha barn tillsammans, när ödet griper in och skiljer dem från varandra med den brutalaste hårdhet man kan tänka sig. Och att det inte blir helt utan följder, är lätt att förstå. Att sedan Roy kommer ut redan efter fem år, förändrar inte så mycket som man skulle kunna tro.
Det finns delar som jag inte är lika förtjust i och nu kommer en spoiler, du som inte vill veta – sluta läs NU. När Roy i fängelset, hamnar i samma cell som sin okände biologiska far, och denne far dessutom visar sig vara något av en klokhetsspottande guru, även kallad Ghetto-Yoda, känns det som ett billigt trick. Det hade jag gärna hade sluppit. Men Tayari Jones kanske inte stod ut med att lämna Roy ensam i fängelset? Jag kan förstå om hon tyckte att det var outhärdligt att låta honom gå på alla nitar innanför murarna utan stöd och hjälp, men det kanske hade varit möjligt att ge honom det på något annat sätt?
Låt mig sammanfatta: Det är en bladvändare. Det går inte att sluta läsa. Den är lättläst men inte lättviktig och ger mig hela tiden nya saker att tänka på. Vem av de tre, Roy, Celestial eller deras gemensamme vän Andre, har den mest pålitliga moraliska kompassen, till exempel? Kan man ens ha en moralisk kompass i deras situation? Vad innebär det att vara förälder, när inte barnen bara är en förlängning av en själv utan egna personligheter med egna beslut? Beslut som man kanske inte alls är införstådd med… Var ligger skillnaden mellan att vara biologisk förälder och att vara den som uppfostrar? Och att älska någon är det alltid synonymt med att vara gift? Hur skiljer man på solidaritet och kärlek, på sympati och kärlek?
Och det är spännande som en thriller in till sista sidan Det är omöjligt att räkna ut eller ens ha en teori om hur de ska kunna gå vidare med sina liv. Min önskan om att alla ska leva lyckliga i alla sina dagar är svår att fantisera ihop på något enkelt sätt. Den här fällan undviker Tayari Jones, hon snickrar ihop ett slut som skulle kunna vara lyckligt, men om det verkligen är det, det får tiden utvisa. Det är fint, eller enligt den andra blurben på omslaget “helt fantastiskt!”.
Om du har en bokcirkel – läs den med dem! Eller ring mig. Jag har inte hunnit prata med någon än, men skulle verkligen gärna göra det.
Författare: Tayari Jones
Översättare: Hanna Axén
Titel: Ett amerikanskt äktenskap
Utgivningsår: 2018
Förlag: Bokförlaget Forum
Språk: svenska
Betyg: 4/5