Sofia Rönnow Pessah: Välj mig
När jag i våras fick ett meddelande från förlaget Wahlström & Widstrand på instagram, där de frågade om de fick skicka Sofia Rönnow Pessahs nya bok till mig, trodde jag att det var ett skämt. Jag rådissade ju den i augusti 2020 och gav den minsta möjliga i betyg, nämligen 1/5.
Förmodligen hade förlaget inte kollat vad jag skrev, utan bara att jag skrivit om Sofia Rönnow Pessahs debutroman. Eller så lever de enligt devisen, all publicitet är bra publicitet. Jag tackade i alla fall ja och började så smått mentalt förbereda mig på att få skriva en sågning.
Sällan har jag väl blivit så förvånad, som när jag läst typ tre sidor och märkte att den här redan tilltalade mig! Den unga högpresterande läkaren Mathilde som fem-års-planerar sitt liv, anser att patienter som pratar om annat än sina symptom slösar bort hennes tid och som försöker att fjärrstyra sin pojkvän Love att vilja samma saker som hon själv vill, slog an en sträng hos mig.
“Jag vill hjälpa och göra gott. Att rädda människors liv är ett viktigt syfte och jag är stolt över mitt jobb, men det innebär inte att jag behöver tycka om dem jag hjälper. Ett sytt sår är inte bättre hanterat för att jag vet vad patientens barnbarn heter. Vi har en väldigt begränsad tid för varje patient och det är viktigare att det läggs på behandling”
När Mathilde bestämmer sig för att tillföra något extra till sitt CV och börjar jobba som volontär för flyktingar, då bryter hon sakta men säkert ihop. Citatet på baksidan sammanfattar:
“Det finns ett stopp. Fy fan, vad det finns ett stopp.”
Och efter stoppet, med lång sjukskrivning och stressrehab, börjar Mathildes mödosamma väg tillbaka. Det är inte alla i hennes omgivning som gillar den “nya” Mathilde. Eller gillar och gillar, de förstår inte riktigt vad det är hon håller på med. Det förstår hon inte själv heller alla gånger, men jag gillar att hon börjar reflektera och ger sig själv en ärlig chans!
“Tanken på att jag hade kunnat behöva gå tillbaka till arbetet på akuten är olustig. Det här är överväldigande nog. Jag får veta att det är ungefär en timmes besök per patient. Oceaner av tid i relation till akuten. Här hinner jag med ett patientbesök om dagen, sedan går jag hem och sover några timmar. Den energi jag har går åt till jobbet och utöver det orkar jag inget annat. Efter att ha haft lust till umgänge och annat i livet ett tag försvinner det igen till förmån för jobbet. På fritiden kan jag inte skratta åt skämt eller förstå handlingen i filmer eller handla mat eller träffa vänner eller njuta av sällskap eller glädjas åt små detaljer i vardagen eller tänka. Det är smärtsamt att förlora igen.”
Här tror jag att jag fick en liten, liten inblick i hur det känns att vara utbränd. Och hur oändligt mycket jobb som krävs för att komma tillbaka till något som skulle kunna kallas ett vanligt liv. Ett liv med ständigt nya intryck och beslut som fattas, som man som icke-utbränd reagerar på och gör utan att tänka så värst mycket. Jag börjar ana att när den där automatismen är satt ur spel, blir det ett jättearbete att gå in på ica för att handla.
Mathilde är klok nog att förstå att hon inte kommer att gå tillbaka till samma liv som hon hade förut, eftersom det var det som gjorde henne sjuk. Hon vill inte längre bli kardiolog och hon blir allt mer osäker på om det är ett liv med Love hon vill ha. Mycket av det hon tidigare har tagit för givet, är inte längre hugget i sten.
“Mina inre analyserande demoner jobbar jour ikväll. Hur lyckas Love med att aldrig uttrycka den egna lusten eller viljan? Att formulera aktiviteter och händelser som om de är objektiva skeenden oberoende av hans egna val.
Jag är för trött för att slåss mot tystnaden. Vi sover tätt ihop men doften av hans svett räcker inte. Efter all tid tillsammans förstår jag fortfarande inte hur jag ska prata med honom. Varför är min kärlek så utraderande och hans så estetisk? Han älskar mig med presenter och middagar Hans kärlek existerar i tystnader. Går det att förlåta en annan människa för att de inte älskar som man själv?”
Det är en skör Mathilde som tittar fram. Långt ifrån den ångvälten på akuten som snabbt och effektivt ville ta hand om patienterna utan att verkligen bry sig om dem. Hon är inte längre intresserad av att uppfylla någon annans förväntningar och det öppnar upp för nya utmaningar.
Det kanske säger mer om mig än om Sofia Rönnow Pessah som författare, att jag uppskattar en berättelse om en prestationsprinsessa som brakar in i väggen och sedan har modet att börja om, mer än den om en förvirrad själ som knullar runt som om det inte fanns någon morgondag. På något sätt, är de ändå släkt med varandra, läkaren Mathilde och juristen Sonia i förra boken “Männen i mitt liv”. De har bara olika sätt att hantera sin ångest på och nu när jag förstått det, kommer jag att skriva något som jag inte trodde var möjligt: jag tror att jag ska läsa om “Männen i mitt liv”.
Låt gå för att det kanske blir lite väl PK mot slutet, men med tanke på att Mathilde i djupet av sitt hjärta är en perfektionist, så hade hon nog inte kunnat nöja sig med mindre. Jag tycker faktiskt att det är fint.
PS: Sonia dyker faktiskt upp även i den här boken och jag tror att hon är på väg till ett bättre liv, ett liv där hon tar hand om sig och är lite snällare mot sig själv. Det känns fint!
OBS! Recensions-exemplar
Författare: Sofia Rönnow Pessah
Titel: Välj mig
Utgivningsår: 2022
Förlag: Wahlström & Widstrand
Språk: svenska
Betyg: 5/5