Olga Tokarczuk:  Jakobsböckerna eller den väldiga färden över sju gränser, fem språk och tre stora religioner, de små ej att förglömma

Den här boken har jag gått och grunnat på i flera år, åtminstone sedan 2018, då Tokarczuk fick nobelpriset i litteratur. I somras slog jag till och köpte den och sedan dess har jag cirklat runt den som katten runt het gröt. I december tog jag mig an den, tillsammans med bokbloggaren Karenina som draghjälp läste jag lite drygt 30 sidor per dag. 

Om läsupplevelsen kunde beskrivas i psykiatriska diagnoser, skulle jag säga att det började som ett självskadebeteende för att alltmer övergå till en beroendeproblematik. Och sedan jag läste ut den igår kväll, befinner jag mig överraskande nog i en abstinens jag inte alls hade räknat med!

Jag kastade mig in utmaningen på samma sätt som jag brukar: med liv och lust, men den här gången fanns det även med toner av respekt för de 1057 sidorna och det för mig utmanande innehållet. När jag hade läst ett tag, började jag fundera på vad jag skulle skriva om den och tänkte länge att rubriken skulle bli något med “arbetsseger” för i början kämpade jag verkligen. Det kändes oöverstigligt att grotta ner sig i judarnas liv på 1700-talet och jag hade svårt för att begripa var de ens höll hus, rent geografiskt. De kuskade runt mellan Turkiet och Polen i hästdragna kareter och växlade land, språk och religion som vi andra byter underkläder. För att göra oss stackars läsare än mer förvrírrade, byter de sina judiska namn till kristna, men det är inte alltid de fastnar, så då använder de ibland även sina gamla judiska… 

Man kan verkligen inte anklaga Olga Tokarczuk för publikfrieri. Hon litar på läsaren och ägnar inte tid åt överdrivet förklarande, fritt enligt principen “den som fattar, fattar.” Och i ärlighetens namn, så fattar jag nog högst en tredjedel och det är mer än en gång jag får slå upp ord och får googla mig fram. Jag inser allt som oftast att min bildning på området är bristfällig och att jag inte ens vet vad jag ska googla efter för att förstå bättre. Men jag bestämmer mig någonstans för att ta Olga i handen och bara hänga med i de halsbrytande vändningar som Jakob Frank förväntar sig av sina trogna följare och se var vi landar. Och se där, det var då vändningen kom och beroendet smög sig på.

För historien om Jakob Frank är egentligen historien om en sekt, en galen sekt med en ännu galnare sektledare – och då är jag ju med på tåget och känner mig hemma i skeendet! Det kanske även handlar om livet efter detta och om människans förhållande till Gud, men för Jakob Frank tror jag att det framförallt handlar om makt, pengar och en ständig tillgång till unga kroppar och kvinnobröst att suga mjölk ur. 

Rock´n´roll lyser med sin frånvaro men sex & drugs spelade centrala roller för Jakob Frank och hans församling. För den som ínte trodde att sex var en drivkraft för omvända judar på 1700-talet, får lära sig ett och annat. Jakob är inte den som spottar i glaset, om man säger så. Han bestämmer inte bara vilka kvinnor och/eller män som ska roa för honom själv i sänghalmen utan bestämmer vem som ska lägras av vem och anser sig, som en engagerad förälder eller allvetande gud, veta exakt vem som behöver vad. “Fri vilja” var inget som smällde särskilt högt på den här tiden i det här sammanhanget, kan jag meddela. 

Min syster frågade om det hade varit värt att lägga så mycket tid på den här boken. Svaret är utan tvekan JA. Jag kämpade inte bara för kämpandet skull, utan för att det gav mig små skärvor av insikt och dessutom var det ett sant nöje att läsa något som inte gav omedelbar njutning utan något som fick ta tid och som nästlade in sig bakvägen till läshjärtat. Okej då, jag kände mig bitvis dum, men jag kan å andra sidan säga att jag lärde mig något också. Jag fick mycket att tänka på, som sträckte sig bortom den konkreta handlingen, till exempel vad det innebär att byta språk, hur tar man hand om varandra och vad är solidaritet. 

Här får du mina bästa tips, utan inbördes rangordning, på hur du får ut mesta möjliga av denna tegelsten:

• låt läsningen ta tid, men läs lite varje dag för att inte tappa tråden
• skaffa en läsbuddy
• säg adjö till logiken
• slå upp ord du inte känner till
• gör en lista på de personer som förekommer (eller kolla Kareninas!)
• följ upp de tankar som berättelsen startar i ditt eget huvud
• försök inte att läsa den i sängen

---

Författare: Olga Tokarczuk

Översättare: Jan Henrik Swahn

Titel:  Jakobsböckerna eller den väldiga färden över sju gränser, fem språk och tre stora religioner, de små ej att förglömma 

Utgivningsår: 2014

Förlag: Ariel förlag / Albert Bonniers förlag 

Språk: svenska

Betyg: 4/5