Carina i september 2023
August 31, 2023
Det här
- läser jag: Golnaz Hashemzadeh Bondes Naturliga beteenden som är något av det mest drabbande jag läst på år och dag. Längre text om den kommer senare!
- har jag på vänt: sprillans nya Kär på riktigt? av debutanten Emma Vestman. Det är en bok för den så kallade mellanåldern, 9-12 år, och den ska jag skriva om till SWEAs onlinemagasin Forum som kommer ut i fjräde kvartalet.
- lyssnar jag på: mest nyheter, faktiskt. Det var länge sedan jag slutade titta på nyheter, men jag lyssnar på ekot så gott som varje dag, Europapodden varje vecka och ekots podd lite då och då. Jag försöker även lyssna på tyska nyheter en gång om dagen, men det är jag sämre på. Jag gjorde ett kort försök med Nextory i augusti, mest för att kunna hänga med på nästa bokträff med svenskorna i Hamburg, men jag hade svårt för karln som läste. Både röst och intonation var förfärliga! Boken? Norrtullsligan av Elin Wägner.
- tittar jag på: Äntligen kan jag se Sally Rooneys underbara Normal people som TV-serie! Just nu finns den på ZDF men det innebär en del problem, dessvärre. Problem ett upptäckte jag direkt: den finns antingen på orginal irländsk engelska utan textremsa eller dubbad till tyska. Först tänkte jag att jag vänjer mig, men efter att ha kämpat med första avsnittet gav jag upp och övergick till tyska. Inte samma känsla, men då förstår jag åtminstone vad de säger! Problem två, upptäckte jag när jag försökte se på den en kväll innan klockan 22. Den är spärrad för dem under 16 år, så för att få se den tidigare, måste man logga in och scanna in sitt id-kort. Jag gav upp innan jag kom till scannandet, eftersom jag som svensk medborgare inte har något tyskt id-kort. Det får bli nattsudd till helgen istället!
- tänker jag på: att det är väldigt många födelsedagskalas för tillfället. I vår bekantskapskrets är det många som dessutom fyller 60 och firar det med pompa och ståt. Helg efter helg går åt och jag skäms över att bli irriterad över känslan av att inte rå över min tid längre, när jag egentligen borde vara tacksam över att ha vänner som vill ha med mig på sina kalas.
- längtar jag efter: att sitta på balkongen under en filt och läsa. Alltid! Om det inte pissregnar är det där jag tillbringar mina kvällar och det är där jag trivs allra bäst.
- äter jag: kantareller! Gärna kantarellrisotto men en omelett eller en varm smörgås med kantarellstuvning går också bra. Igår åt jag en fantastisk spagettirätt med kantareller på en golfclub i nobla förorten Reinbek. Vad jag gjorde där, kommer senare på bloggen!
- önskar jag mig: att september blir en hyfsat varm månad, så att jag kan fortsätta simma i sjön utan våtdräkt.
PS: Bilden är inget mugshot utan en egenhändig selfie från igår kväll, då jag kom hem efter en promenad i regn. Visserligen under paraply, men ändå…
2 Comments
Susanne
Stor igenkänning på känslan att inte ha makten över sin egen tid längre! De senaste helgerna har alla varit bokade med fester och även den som vänter runt hörnan betyder en liten resa och fest. Och jag skäms! Vad lycklig lottad man är när man har vänner som inbjuder en till deras viktiga evenemanger. Men jag måste erkänna att jag verkligen ser fram emot nästa helgen där jag planera att göra ingenting alls förutom att sitta på soffan med en bok i händerna. 😉
Carina
Tack för att du förstår mig, Susanne!