Maggie O´Farrell: Lucrezias porträtt
Jag sa just till en kompis att jag verkligen inte gillar historiska romaner om de inte är skrivna av Maggie O’Farrell, förstås. Då gillar jag dem! Se Hamnet som utspelades på 1500-talet i England. I Lucrezias porträtt tar Maggie O’Farrell med oss till 1550-talets Florens och det är inte direkt en tidsepok som jag söker mig till litterärt, men jag har så pass mycket förtroende för den här författaren att jag förmodligen skulle läsa henne även om hon bestämde sig för att låta sin nästa roman utspelas på insidan av en garderob eller ännu värre ute i rymden.
Lucrezia växer upp som femte barnet till en snuskigt rik storhertig i Florens. Som femte barn och dessutom dotter, kan hon leva ganska mycket under radarn. Hon smyger runt i palatset och snappar upp både det ena och det andra som inte är tänkt för hennes öron. Hon är vetgirig och lär sig mer av de lärare som kommer till palatset för att undervisa än vad någon tänkt, hon visar sig vara konstnärligt begåvad och målar både djur, stilleben och fantasivarelser.
När huvudpersonen Lucrezias äldre syster Maria dör, måste hon ta hennes plats och gifta sig med sin systers fästman Alfonso. Alfonso är om möjligt ännu mäktigare och rikare än Lucrezias far och det är viktigt för fadern att alliansen mellan de två husen blir av, alltså tar man ingen hänsyn till vare sig Lucrezias ålder eller hennes vilja. Lucrezias kloka och rådiga barnjungfru lyckas skjuta upp bröllopet ett par år, så att hon åtminstone är 15 år när hon står brud.
Lucrezias liv som hertiginna i ett palats långt hemifrån är en gåtfull värld. Inte bara för mig som kvinna i ett annat århundrade, utan även för den stackars nyblivna frun. Det är svårt att veta vem man kan lita på och vem är den där Alfonso egentligen? Är han en öm make som tänker hålla fast vid att han lovade att aldrig göra sin unga fru illa? Eller är han en grym envåldshärskare som inte tillåter sin syster att älska en man hon själv har valt? Lucrezias förtrogna kammarjungfru Emilia, som följt med henne hemifrån Florens, är en av de få som hon verkligen litar på.
Redan på första sidan får vi veta att den unga Lucrezia inte ens överlever det första året som gift och att ryktet säger att hon mördades av sin make. Det gör det mellan varven tungt att läsa, men misströsta icke, Maggie O´Farrell presterar på topp även här.
Lucrezia blir en verklig person för mig som läsare och den för mig främmande världen hon lever i blir konstigt nog både logisk och begriplig. Jag förstår sakta men säkert att de färdigheter Lucrezia har skaffat sig och de egenskaper hon utrustats med gör henne till en alltför mäktig motståndare i Alfonsos ögon. Det är spännande som en deckare och jag rekommenderar dig att läsa den även om du är totalt ointresserad av renässansens Italien. Eller kanske i all synnerhet då, eftersom du kommer att få lära dig saker du inte visste att du ville veta!
Författare: Maggie O´Farrell
Översättare: Malin Bylund Westfelt
Titel: Lucrezias porträtt
Omslag: John Gall (svensk bearbetning Magnus Peterson)
Utgivningsår: 2023
Förlag: Sekwa förlag
Språk: svenska
Betyg: 5/5