Meri Valkama: Deine Margot
Jävlar i min lilla låda, vilket driv! Det var ju nästintill omöjligt att sluta läsa. Finska Meri Valkama har med sin debutroman skrivit en veritabel pageturner.
Jag var i Berlin förra helgen och tvärtemot mina föresatser köpte jag böcker. Det finns så trevliga bokhandlar i Berlin och jag hade tid att ströva omkring och hittade både det ena och det andra. Jag köper ju för det mesta pocketböcker, men just Deine Margot fanns bara i hardcover. Jag slog mig själv på fingrarna och tog ett par vändor till i bokhandeln, men kunde till slut inte motstå tanken på att läsa om den stad jag just befann mig i.
Den finske journalisten Markus tar på 80-talet med sig sin fru Rita och de två små barnen Matias och Vilja till Östberlin för att skriva om den sanna socialismen, den där med det mänskliga ansiktet, ni vet. Det går inte riktigt som de tänkt sig, eftersom Markus förälskar sig handlöst i en östberlinska och Rita håller på att få spader hemma i lägenheten med två små barn, varav det ena hela tiden är sjukt och inte kan gå på dagis. Rita hade tänkt sig att få tid för sitt eget skrivande, men hon ägnar den mesta tiden åt att bära runt sin hostande son, peta i honom honung och uppsöka läkare när det behövs penicillin. Äktenskapet går i stå, skulle man väl kunna säga. I den andra delen av berättelsen är Vilja vuxen och har efter sin fars död hittat kärleksbrev från en Margot som hon aldrig har hört talas om. Modern vill absolut inte prata om vare sig Margot eller tiden i Berlin utan vill att Vilja ska glömma allt och gå vidare. Vilja stod sin far mycket nära, men den här delen av hans liv visste hon inget om. Hon kan inte motstå frestelsen att åka tillbaka till Berlin för att försöka hitta Margot och äntligen förstå vad det var som gjorde att familjen så abrupt lämnade Östberlin och i förlängning kanske förstå varför föräldrarna skildes.
Att läsa om tv-tornet på Alexanderplatz samtidigt som man sitter under det, det är ett sant nöje! Men när historien så mjukt och följsamt böljar fram mellan 80-talet och 2011/2012 är det en sann njutning att läsa även om man skulle befinna sig i en garderob. Meri Valkama har en djup kännedom om DDR, Berlin och om tiden som kom efter ”die Wende” det vill säga murens fall 1989. Hon skildrar med stor lyhördhet de motstridiga känslor som många östtyskar hade efter murens fall. De var bittra över att Västtyskland i princip tog över deras land och att deras egen historia plötsligt inte betydde någonting alls. Eller som Ute i romanen säger ”Mitt födelseland finns inte längre.”
Jag har bott i Tysklands västra delar sedan 1993 men kan alls inte påstå att jag verkligen begriper konflikten mellan de gamla och de nya bundesländerna, även om jag verkligen försökt att förstå. Jag läser väl inte allt jag kommer över, men jag har läst en hel del, och jag tycker alltid att det dyker upp nya infallsvinklar.
Din Margot finns på svenska i översättning av Camilla Frostell. Bazarförlag gav ut den 2023. Om du inte har läst den, så tycker jag att du ska göra det.
Författare: Meri Valkama
Översättare: Angela Plöger
Omslag: Martti Ruokonen
Titel: Deine Margot
Utgivningsår: 2024
Förlag: Frankfurter Verlagsanstalt
Språk: tyska
Betyg: 5/5
5 Comments
Elisabeth Wolpert Wolpert
Intressant recension! Vill du få ett ex av min bok “de avhuggna, de räddade” att recensera på bloggen? Du kan läsa om boken på Bokus eller Storytel. Den får goda omdömen.
Hälsningar
Elisabeth Wolpert
Carina
Tack Elisabeth! Just nu har jag lite för många böcker att recensera, så jag får tack nej den här gången.
Tantaugusta
Tack för tips! En 5-poängare låter ju riktigt lockade så jag reserverade den på bibblan direkt.
Ha en fin söndag 🌸
Carina
Ja, gör det! Man måste inte vara i Berlin för att uppskatta den.
Jag önskar dig också en fin söndag!
Lena
Du skriver mycket kärnfullt samtidigt som dina ord väcker läslust.
Jag tycker också att “Din Margot” (“Sinun Margot”) är en väldigt bra bok med intressanta teman:
– priset som “det fattigare” Tyskland betalar vid ländernas återförening
– många perspektiv på föräldraskap
Och på ett fint sätt slutar historien öppet.
Glad midsommar!