Szilárd Rubin: Kurze Geschichte von der ewigen Liebe
Det mest positiva jag kan säga om romanen “Kurze Geschichte von der ewigen Liebe” av Szilárd Rubin är att jag nu kan bocka av mitt sjunde EU-land, nämligen Ungern. Jo, en sak till var positiv: att den inte var mer än drygt 200 sidor lång!
221 sidor för att vara exakt och för att ni ska slippa plåga er igenom dem gör jag en kort sammanfattning: Attila och Orsolya har ett “on-off-förhållande” som i bästa fall kan liknas vid en modern Romeo-och-Julia-historia från den ungerska pustan. Mannen från folket och flickan från aristokratin kan varken vara tillsammans eller i från varandra. När romanen startar strax efter andra världskriget, avskaffas i princip aristokratin men finns fortfarande kvar i folks huvuden vilket gör att kärleken mellan Attila och Orsolya inte ses med blida ögon från hennes familj. Efter år av ömsesidig förnedring och förödmjukelse, där Attila misshandlar Orsolya och hon genomgår fyra aborter verkar även Orsolya ha fått nog. Då övergår Attilas “kärlek” till en obehaglig stalking-historia.
Och obehaglig är den här historien från första början. Jag har extremt svårt för det nedvärderande sättet som Attila och hans vänner talar om kvinnor. Jag hoppas att kvinnobilden i Ungern genomgått en större förändring sedan boken skrevs, att det inte längre är okej att utnyttja unga kvinnor som prostituerade och att den grabbiga, eller kanske snarare gubbsjuka, attityden till sina flickvänner försvunnit inte bara från Ungern utan från jordens yta.
Mitt tips: välj en annan bok från Ungern. Szilárd Rubins “Kurze Geschichte von der ewigen Liebe” förtjänar inga fler läsare.
Författare: Szilárd Rubin
Översättare: Andrea Ikker
Titel: Kurze Geschichte von der ewigen Liebe
Utgivningsår: 1963
Förlag: Rowohlt Berlin
Språk: tyska