Jag är besviken
Jag är besviken. Är det det här som manliga bokhandlare tror att kvinnor i min ålder vill läsa? Eller är det mig det är fel på, eftersom jag inte riktigt kunde flyta med i hummerhistorien från Maine? Jag varnar direkt: Min text innehåller spoilers.
Die Hummerfrauen är den tyska journalisten Beatrix Gerstbergers romandebut och har så vitt jag förstår gjort succé. Den handlar om tre kvinnor som ödet spolat i land i den fiktiva orten Stone Harbour i Maine. Ann är en före detta universitetslektor som slog sig ner på orten med sin flickvän Carolyn, men hon blev kvar även efter att Carolyn lämnade henne. När det inte funkade att driva en grönsakshandel blev hon hummerfiskare. Julie har efter en svår olycka haft problem med att hitta sin plats i livet, men som hummerfiskare känner hon att hon har hittat hem, även om hon fortfarande har stora utmaningar att tampas med. Och så har vi Mina som just förlorat sin älskade storebror i en olycka och inte vet vart hon ska ta vägen med sin sorg. Hon återvänder till den ort där familjen ofta var på semester när hon var barn och där hon var lycklig.
Ann är i 70-årsåldern, Julie runt 50 och jag tror att Mina är 28 när berättelsen startar. Tre generationers kvinnor, som lever efter sina egna regler i ett superkonservativt litet samhälle där alla känner alla och traditioner är till för att följas, visst låter det lovande?
Förutom relationerna mellan dessa tre kvinnor, så finns det åtminstone för Julie och Mina chans till romans. Anns enda relation utöver den till Julie och Mina är till den blå hummern Mr. Darcy, förmodligen är hon för gammal och definitivt alldeles för lesbisk, för att hitta någon att dela livet med i Stone Harbour.
Julie däremot, hon jobbar ihop med den något äldre fiskaren Nat och om det inte hade varit för att hans dödssjuka fru Ethel på ett ganska klumpigt sätt försökt tota ihop sin man med Julie, så hade de nog hittat varandra snabbare. Julie är inte riktigt den typen som låter sig bossas med, skulle man kunna säga.
Mina tillbringade som sagt sina somrar på ön när hon var barn och när hon träffar sin barndomsvän Sam igen som vuxen, uppstår förstås stor kärlek. Båda har förlorat sina bröder. Jack dog i en båtolycka under den sista sommaren som Mina och hennes familj semestrade i trakten. Christopher dog alldeles nyligen i en olycka – om det nu var en olycka…
Men, det tar sig aldrig riktigt och jag börjar ana att det här är en Färskt vatten till blommmorna-situation: en bok som alla älskar, men som jag bara blir irriterad på. Det finns så många logiska luckor och protagonisterna känns inte genuina.
Julie klär sig i alldeles för färgglada kläder, är grov i mun som få och envis som en gammal get, men jag tycker att hon förblir en schablon. Enstöringen Ann släpper in Mina i sitt liv utan att blinka, när Sams pappa Ellis lämnade av henne där som en bit drivved. Han hittade henne nämligen på stranden, genomblöt och frusen efter att hon kapsejsat med kanoten och utan att diskutera, packade han in henne i sin bil och körde henne till Ann. Jag tycker att det är märkligt att Ann bara släpper in Mina i sitt liv, låter henne bo där och när hon senare blir ihop med Sam, låter hon dem båda bo hos henne. Mina föder till och med sitt barn hemma hos Ann. Men okej, när jag väl accepterat att Mina och Ann är en liten familj, som håller ihop och hjälper varandra, så tycker jag att det är fint. Minas föräldrar är nämligen inte mycket att hänga i julgranen, så hon kan behöva andra stödjande vuxna i sitt liv. Men sen blir det märkligt igen, för när Sam lämnar Mina och sin älskade (nåja…) dotter för att resa jorden runt och bli en världsberömd fotograf, låter Ann Mina ta sin dotter och flytta till Seattle och Mina kommer bara sällan på besök. Familj? Tydligen bara tidsbegränsad.
Jag har så många frågor, både stora och små. Och ingen av er kommer att kunna svara eftersom jag antar att ingen har läst boken.
- Vad hände med Minas kamera när hon kantrade med kanoten
- Varför får vi aldrig veta hur Jack dog? Och vad hade Christopher med saken att göra?
- Hur utvecklades relationen till Minas föräldrar efter att hon hälsat på dem i Philadelphia?
- Och hur kunde hennes pappa Richard stå ut med den vidriga kvinnan Judith i alla år?
- Varför dök inte Judiths bortglömda skor upp i ödehuset, när Sam började renovera det?
- Hur kan Minas nye man Carlos vara så god? Varför fick Mina inga fler barn med honom?
- Varför är Minas dotter Luca så ointresserad av sin biologiske far?
- Varför i herrans namn vill Mina ha sex med Sam på Anns begravning?
Och största frågan av alla: Vad är det “alla” ser i den här romanen??
Författare: Beatrix Gerstberger
Titel: Die Hummerfrauen
Utgivningsår: 2025
Förlag: dtv
Språk: tyska
Betyg: 2/5