Oktober: Månadsuppdatering för Carina
När månaden oktober är halv, ser statusläget hos Carina ut så här.
Det här
- läser jag:
den här hösten läser jag tyskt och jag har tydligen fastnat i en loop där jag läser om demens. Men jag har även stuckit emellan med svensk högstadieskildring: Eija Hetekivi Olsson “De unga vi dödar”. Inte särskilt uppmuntrande läsning kan man tycka, men om man bara ser det ur litterär synvinkel, så är det BRA. Och i nomhushängmattan på bilden, läser jag Nena Olins “Så många farväl”.
- har jag på vänt:
ännu lite mera tyskt, nämligen Benedict Wells “Vom Ende der Einsamkeit” och Anne Stern “Meine Freundin Lotte”.
- lyssnar jag på:
den extremt roliga podden “Fejden” där Anna Mannheimer försöker klå sin bonusson Hector Apelgren i allmänbildning.
- tittar jag på:
den tyska netflixserien “How to sell drugs online (fast)”. Andra säsongen är nu slut och det lätta lustiga som jag fastnade för blir allt svartare. Undrar i mitt stilla sinne om jag verkligen mäktar med en tredje säsong.
- tänker jag på:
hur länge ska min stackars pappa orka vänta på sin höftoperation? Jag hade precis bokat Stenaline för att åka upp i nästa vecka, när beskedet kom att operationen, som var planerad till 26 september, är uppskjuten.
- längtar jag efter:
att krama mina barn! De är visserligen vuxna och bor hemifrån sedan flera år faktiskt, men jag tycker just nu att de är sorgligt långt borta. 705 km till sonen och 183 km till dottern är inte direkt upplagt för att spontant söndagsfika ihop.
- äter jag:
varm mat! Från och med nu är sallad bara en färgklick till en varm huvudrätt.
- önskar jag mig:
att gå på fest, att dansa och ha roligt. Skratta med vänner och dricka mustigt rödvin.