C. Ryan & C. Jethá: Sex at Dawn – How we mate, why we stray and what it means for modern relationships
“Sex at Dawn” är en minst sagt kontroversiell, tankeväckande bok om sex och relationer. Med hjälp av bland annat antropologi, arkeologi, anatonomi och psykosexualitet tar sig Christopher Ryan och Cacilda Jethá sig an grunden för mänskliga sexuella relationer. Eftersom jag tidigare läst ett antal böcker om detta ämne (till exempel min husgud Esther Perel), så var jag svalt inställd i början då jag funderade på hur mycket mer det egentligen finns att veta. Ha! Ack så fel jag hade. Detta grundläggande perspektiv på människans ursprung och egentliga primära drifter visade sig vara en stor kunskapslucka hos mig. Och förmodligen är jag inte ensam om det, då moderna samhällen har lagt ner mycket tid och energi på att förmedla något helt annat. Nu ska jag gå igenom vilka ögonöppnare “Sex at Dawn” har att erbjuda.
Först och främst är detta faktiskt en ganska lättläst bok med lite humor, vilket är en stark motsats till Illouz som jag senast läste. Boken inleds med en redovisning av människans ursprung; kort och gott, vi är apor. Människans DNA skiljer sig från schimpanser och bonobos med cirka 1.6 %, vilket gör att vi är närmare besläktade med dem än vad den indiska elefanten är med den afrikanska (paus för att ta in denna otroliga fakta). Vi är högintelligenta, djupt rotade sociala varelser. Länge har schimpanserna ansetts utgöra den främsta levnadsmodellen för våra förfäders mänskliga beteende. Men om man ser till sociala beteenden har människan mer gemensamt med de harmoniska, lustorienterande bonoboerna, vilket känns extra spännande med detta direktcitat ur boken; “The chimpanzee resolves sexual issues with power; the bonobo resolves power issues with sex.”
Till skillnad från schimpanserna är människan och bonobos sexuell aktiva under hela menscykeln, dessutom av sociala anledningar (alltså inte primärt för att föröka sig). Vi njuter av olika sexställningar, ser in i varandras ögon i lustfyllda situationer och spädbarnen utvecklas i samma takt. Därmed är människor och bonoboerna de enda arterna som har sex för njutning och inte enbart för fortplantning, vilket innebär att det är inte djuriskt att ha flera sexuella partners, utan snarare mer mänskligt. “Sex for pleasure with various partners is therefore more ‘human’ than animal.”
“Just imagine that we had never heard of chimpanzees or baboons and had known bonobos first. We would at present most likely believed that early hominids lived in female-centered societies, in which sex served important social functions and in which warfare was rare or absent.”
– Frans De Waal
Varför lever vi inte i kvinnocentrerade kollektiv där det inte spelar någon roll vem som är barnens biologiska fäder, då vi alla uppfostrar barnen tillsammans, turas om att amma samt delar på mat, boende och sexuella partners? Svaret är: jordbruket. Man kan ju då spontant undra om början på jordbruket också var början på slutet för människans fredliga liv? Att odla, hushålla djur och äga mark ändrade radikalt människors sociala förutsättningar. Jordbruket innebar en utvecklingen av hierarkiska politiska strukturer där kvinnans roll gick från att vara central och respekterad till att bli en mans ägodel. Därmed blev föräldraskap plötsligt viktigt och idén om monogami föddes. Om kvinnan är sexuellt trogen får hon tak över huvudet, mat på bordet och någon ser till att barnen överlever. Ta-da, det är grunden till dagens moderna relationer! Men om man räknar lite snabbt på fingrarna så utgör denna monogami-trend knappt en tiondel av människans existens. Så är denna livsstil verkligen i linje med människans natur?
“Monogamy is not found in any social, group-living primate except – if the standard narrative is to be believed – us.”
Våra kroppar är rent biologiskt gjorda för flera sexuella partners och inte en trogen tvåsamhet. Mäns testiklar är större än monogama primat djurs och hänger utanpå kroppen för att bevara kyld sperma för flertal ejakulationer (vilket män gör snabbare och dessutom med en större penis än andra apor). Kvinnors högljuddhet under sex är egentligen för att locka till sig andra sexpartners, vilket kallas för female copulatory vocalisation. Dessutom har kvinnor förmågan att ha orgasam efter orgasam just av denna anledning.
En friendly reminder är att Darwins teori om naturligt urval handlar om att arter anpassar sig efter de nuvarande förutsättningarna, vilka är föränderliga. Därmed är det ett missförstånd att anta att människan är ett resultat av ett ultimat urval, att vi på något sätt skulle vara bättre än våra förfäder. Det finns ett starkt negativt, våldsfixerat narrativ av människans förfäder och därmed även av människan. Även om människan är en självisk varelse, är den till lika stor del en samarbetsvillig och byggd för att vara social och pålitlig. Det är på grund av våra förfäders fantastiska förmåga att samarbeta som vi människor blev så här smarta. Ett experiment gjordes på två olika typer av makaker apor, där en grupp är mer våldsbenägen och den andra mer chill. Resultatet var att överraskande nog att aporna med aggressiva tendenser utvecklade fredliga strategier, blev mer benägna att förenas efter konflikter och groomade deras rivaler. Så vi kanske ska ge oss själva lite mer cred? Vi är trots allt mer fredliga (och promiskuösa) av naturen än vad vi fått oss att tro.
Människan är alltså gjord för att ha flertal icke-exklusiva, pågående sexuellla kontakter. Oavsett barbariska straff för att undvika otrohet så har det alltid skett världen över och lär fortsätta, då människans sexuella bedrifter är en lika naturligt del av oss som att behöva mat och sömn. Vad är lösningen? Ja du, det kan varken jag eller “Sex at Dawn” svara på. Men en stark uppmuntran är att kritiskt reflektera kring de rådande normerna och de falska förväntningarna som appliceras på människan. Det finns oändliga versioner att ha sina relationer på och uppnå intimitet, att klamra sig fast vid idén om monogami verkar ta mer kraft än att öppna upp för alternativ. Ryan & Jethá skriver att om man tar bort rädslan, vad finns då kvar av svartsjuka? Och är det rimligaste verkligen att försöka kontrollera sitt liv, sina behov och personer utefter det, snarare än att glänta på dörren till det liv människan (och bonoboerna) levde innan jordbrukets entré?
Ps. Boken innehåller även intressant information om olika matriarkat i världen, The Killer Ape-teorin, vad sperm competition är, Freuds egna sexproblem, vad för typ den där cornflakes- Kellogg egentligen var samt hur mycker Darwin var ute och cyklade. Så ja, läs den!
Författare: Christopher Ryan & Cacilda Jethá
Titel: Sex at Dawn – How we mate, why we stray and what it means for moddern relationnships
Utgivningsår: 2010
Förlag: Harper Collins Publishers
Språk: Engelska
Betyg: 5/5