RECENSIONER

Juli Zeh: Nullzeit

Emma har läst! Och inte vilken bok som helst, utan en tysk bok. Juli Zeh dessutom (länk till den traumatiska läsningen av ”Spieltrieb” finns här https://punktslut.blog/2020/05/30/juli-zeh-spieltrieb/ ). ”Nullzeit” är även en roman som lånats av Carina kanske tre gånger under de senaste åren..? Första gången lästes den inte alls. Andra gången läste Marv den, men tredje gången gillt för Emma! Dock lämnades hon som vanligt av en… speciell känsla som Juli Zeh verkar vara mästare på. Därav kallas tyska experten Carina in! 

Emma: Först och främst är jag så himla glad att jag ens läst ut en bok efter så många traggliga månader. Sen att den är på tyska är liksom the cherry on top. Men något skaver ändå? Är Juli Zehs egentliga mål att få läsaren att känna sig obekväm under ”Nullzeit”?

Carina: Intressant tanke, men jag tror att Zehs mål är att större än så. Kanske ska du känna dig obekväm i ditt liv? Kanske ska du fundera på vad som är sant, vad som är möjligt och vad som är varken sant eller möjligt men ändå händer? 

Emma: Haha intressant tanke! Nu har jag bara läst två böcker av Zeh, men båda innehåller högst osympatiska karaktärer och jag blir skeptisk gentemot mänskligheten när jag sida upp och sida ner läser om vardaglig manipulation och destruktivitet. Vad tycker du? Är Juli Zeh så pessimistisk som det verkar? 

Carina: Hon är ju ingen muntergök precis och det är inte direkt feelgood hon håller på med. Men det verkar ju som om hon har kommit på något som fångar läsarna. Att det är just Juli Zeh som bryter din lässvacka, tror inte jag är en tillfällighet. Hon gräver ner sig i det essentiella i våra inre och sitter där och knaprar på det som berör oss mest. Det är omöjligt att värja sig emot. Även om du försökte!

Emma: En anledning till varför jag ville läsa ”Nullzeit” var att både du och Marv varmt rekommenderat den till mig med övertygelsen om att jag skulle uppskatta den. Det hade ni ändå rätt i, det är en bok i min smak ändå! Jag tänker på serien ”The Affair” som inte bara har symboliska kopplingar till havet men också leker med subjektiva narrativ. Vem har egentligen rätt? Ligger sanningen någonstans i mitten eller är det ett axplock av bådas realiteter? 

Carina: Regel ett för dig, Emma, om det finns böcker som BÅDE Marv och jag rekommenderar: LÄS DIREKT. Jag tror att både Marv och jag kan ligga fel ibland när vi boktipsar dig, men aldrig i helvete att vi har fel om vi båda tipsar om samma bok. Se mitt nyårslöfte 2020 Sally Rooney: Normal people – Punktslut

Jag har inte sett serien “The Affair” men i allmänhet tror jag inte att det finns något objektivt rätt och någon enda sanning som gäller för alla, vaken i Juli Zehs prosa eller någon annanstans. Det gör ju onekligen livet lite svajigt, men ändå ganska spännande, eller hur? Och jag gillar att saker inte alltid är precis så som de ser ut att vara! Åtminstone när jag läser gillar jag att bli överraskad, jag är inte lika säker på om jag skulle uppskatta det i verkliga livet. Om min man plötsligt skulle visa sig vara vampyr eller FBI-agent, så skulle jag inte ta emot det som en intressant vändning i livet, det vet jag i alla fall.

Emma: Något annat jag tänkte på vad hur bra Zeh lyckades beskriva kvinnor utifrån en mans (sexistiska, eller ska vi kalla det för begränsade?) perspektiv. Om jag inte hade velat att författaren var en kvinna hade jag nog lagt ifrån mig boken eller åtminstone stört mig rejält på det. Trots det lyckas även Zeh fånga kritiska reflekterande detaljer via mannens perspektiv. Till exempel när Jule är ”förföraren” men samtidigt inte är det minsta våt och hur hon synas när hon porträtterar den performativa kvinnliga lusten. Har du några tankar kring hur Zeh beskriver mäns syn på kvinnor? 

Carina: Det är ju ett tag sedan jag läste boken, så just situationen du skildrar minns jag inte, men rent generellt tycker jag att Juli Zeh är ganska skoningslös när hon beskriver människor, både män och kvinnor. Hon skriver ju inte några smickrande, ytliga porträtt utan går rätt in, rätt in i det svarta, fula och det som de helst vill dölja. Jag vet inte om detta var svar på din fråga, men det är det jag kommer att tänka på när jag funderar på män och kvinnor = människor, beskrivs hos Juli Zeh.

Men nu undrar ju jag nyfiket, är det så att du kommer att fortsätta att läsa Juli Zeh, eller måste du ta en paus från hennes skoningslösa betraktande?  

Emma: Definitivt en paus på obestämd tid! Vet inte om detta är ett livslångt projekt, att jag ska försonas ordentligt med Juli Zeh, eller om jag efter nästa roman kommer säga: tack, men nej tack. 


Författare: Juli Zeh

Titel: Nullzeit

Utgivningsår: 2012

Förlag: Schöffling und Co. Verlag

Språk: Tyska

Betyg:

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *