Brendan Behan: Borstal Boy
I min EU-utmaning har jag nu kommit till Irland. Det är bok #11 av 27 och den kom till mig från min kompis Katrins bokhylla.
Irländska berättare brukar jag gilla, tänkte jag och Samuel Beckett, James Joyce och George Bernard Shaw svischade förbi i sinnet, men i ärlighetens namn var det snarast Sally Rooney jag tänkte på. Henne har jag läst i modern tid och alltid gillat.
Brendan Behan skrev i slutet på 50-talet en berättelse om en mycket ung irländsk man som kom till Storbritannien på uppdrag av IRA och naturligtvis blev han avslöjad innan han ens hann säga “molotovcocktail”. Och sedan följde drygt fyrahundra sidor häkte, fängelse och uppfostringsanstalt tills den nu något äldre unge mannen kunde återvända till den gröna ön.
Det är en autobiografisk utvecklingsroman och jag förstår att det var år som präglade Brendan Behan för resten av livet, men ärligt talat tyckte jag att det blev lite väl långrandigt. De utförliga beskrivningarna av pojkarna/männen han mötte, av maten de åt och sångerna de sjöng hade i mitt tycke kunnat avhandlas på låt oss vara generösa och säga tvåhundra sidor.
Kanske var jag för okoncentrerad, kanske läste jag för långsamt eller så kanske jag bara skiter i IRA? Allt är tänkbart, men jag kan nu i alla fall haka av Irland på min EU-lista.
Författare: Brendan Behan
Översättare: Curt Meyer-Clason
Titel: Borstal Boy
Utgivningsår: 1958
Förlag: Kiepenheuer & Witsch
Språk: tyska