Två svenska deckare
Jag har läst två svenska deckare till och nu börjar jag bli övermätt. Det spelar ingen roll hur bra det är skrivna och hur spännande de är, jag är helt enkelt trött på mänsklighetens ondska och all svärta vi ska behöva stå ut med i livet. Från och med nu tänker jag bara läsa glada och skojiga böcker!
Nätter utan gryning är den tredje delen i Ninni Schulmans Siljan-serie som handlar om ex-polisen Ingrid och utspelas på 80-talet. Det konceptet håller fortfarande, även om jag har tröttnat på tidsmarkörer i form av TV-program, vilket kan bero på att jag flyttade hemifrån 1982 och inte hade någon TV där jag bodde, så jag har väldigt få TV-minnen från den tiden.
Ingrid har det inte lätt heller i del tre: som fd fängelseintern är det svårt att få jobb, hennes ex är fortfarande ute efter henne, kontakten med den fosterhemsplacerade dottern är svår att upprätthålla och hennes stora kärlek och ex-kollega Benny är nygift och väntar barn med sin fru.
Men Ingrid kämpar på och nystartar sin detektivbyrå som enligt mitt tycke mest verkar gå ut på att serva Benny och de andra poliserna med sin research. Slutet är tack och lov något mer hoppfullt än del två. Jag gillar att läsa om Ingrid och jag gillar, som den socionom jag är, att socialsekreteraren som har hand om fosterhemsplaceringen av Ingrids dotter, inte är ett monster utan en fin person som försöker göra sitt bästa. Det tror jag nämligen att de flesta är!
Om jag inte hinner glömma bort att serien finns, är jag ganska säker på att jag kommer att läsa även del fyra som jag utgår från kommer att dyka upp någon gång under 2027 eller senast 2028.
Författare: Ninni Schulman
Titel: Nätter utan gryning
Omslag: Maria Sundberg
Utgivningsår: 2025
Förlag: Bazar
Språk: svenska
Betyg: 4/5
Hans Rosenfeldt skrev serien om Sebastian Bergman med kollegan Michael Hjorth och den sista delen Skulden man bär läste jag nu i september. Jag bloggade inte om den, men jag kan sammanfattningsvis säga att jag tyckte att den slutade mer än konstigt.
Skördebarn är andra delen i en deckarserie som Hans Rosenfeldt skriver alldeles ensam. Vargasommar kom 2020 och det verkar som om jag var betydligt mer utsvulten än mätt på svenska deckare då jag läste den en regnig söndag i november 2021.
Hannah Wester och hennes kollegor i Haparanda är fortfarande trevliga att läsa om, Rosenfeldt garanterar spänning och historien är rafflande. Tyvärr är jag just nu trött på skrupellösa mördare, ryska torpeder och att unga kvinnor utnyttjas till än det ena än det andra, när det enda de vill är att komma hemifrån och tjäna pengar i utlandet. Det är djupt deprimerande att man inte ska kunna lita på någon och denna ständiga osäkerhet på vilka drivkrafter folk egentligen har, det matar Rosenfeldt på. Jag vill inte veta hur det ser ut i hans huvud, när han ständigt lyckas tänka ut det ena hemska scenariot efter det andra.
Men, jag kommer med all sannolikhet att ha glömt det tills nästa del i den här deckarserien dyker upp, och lydigt tugga i mig en bok till om Hannah Wester, Haparanda och deras demoner. Åtminstone om det dröjer fem år tills nästa kommer ut i handeln!
Författare: Hans Rosenfeldt
Titel: Skördebarn
Omslag: Wickholm formavd.
Utgivningsår: 2025
Förlag: Norstedts
Språk: svenska
Betyg: 3/5
One Comment
Tofflan
Jag gillar båda författarna, men INTE 80-talet… Hände rätt mycket dåligt i mitt liv då och jag minns en del av det när jag läser Ninni Schulmans serie.