För ett tag sedan fick jag syn på en bok på Instagram som vände sig till 9-12 åringar och tänkte, att den vore skojig att tipsa ungarna i svenska kyrkans barntidning om. Så jag skickade iväg ett…

Under sommaren tänkte jag en del på om jag verkligen vill vara med och trissa upp “lässtressen” hos vanliga läsande medmänniskor. Folk som läser lite till husbehov, kan ju få stress-syndrom för mindre, än att ständigt matas…

Om det här är feelgood, då är jag med på tåget! Jag skrattade, fnissade, grät (eller nåja, grät gjorde jag väl inte, men jag hade kanske en tår i ögonvrån vid något tillfälle) och våndades med huvudpersonerna: Emma,…

Om “Upsala Nya Tidning” har rätt med blurpen “Nya generationsromanen är här” så kommer jag antingen att enbart läsa klassiker i fortsättningen eller skaffa mig en ny hobby. Till och med att virka morötter och ärtskidor efter…

“Sex at Dawn” är en minst sagt kontroversiell, tankeväckande bok om sex och relationer. Med hjälp av bland annat antropologi, arkeologi, anatonomi och psykosexualitet tar sig Christopher Ryan och Cacilda Jethá sig an grunden för mänskliga sexuella…

Jag bara måste skriva om hur helig min läsupplevelse av ”The Goldfinch” var (”Stegslitsan” på svenska, vilket jag seriöst fram tills för några veckor sen förstod inte hette ”stegslistan” efter en tydlig korrigering). Trots att jag inte…

Vilken överraskningshit!  Jag är faktiskt ingen självplågare, jag trodde ju förstås att jag skulle gilla “Återstoden av dagen”, men att den skulle svepa med mig så till den milda grad, det hade jag verkligen inte räknat med. …

Gästbloggare: Linda Engfeldt Jag vet inte vad som är pinsammast? Morans vulgära språk, hennes tonårsjags konstiga tankar eller att jag också tänkt och tänker som hon (vilket jag förstås aldrig skulle erkänna!). Det är både igenkänning, osminkad…

Jag sa till min vän Lovisa att hennes tips att läsa “Why love hurts: A sociological explanation” har varit en av de bästa boktipsen jag någonsin fått! Att läsa Illouz har dock inneburit, komiskt nog, en hel…

I början på den nya tideräkningen, den så kallade coronatiden, som startade i mitten av mars för oss i Hamburg, hade jag plötsligt ingenting att göra. Eller jo, “att göra” hade jag ju, men jag hade inga…