Carinas läsår 2020

Tack vare lockdown light, karantän, coronasjukdom, karantän igen och ytterligare lockdown har mitt kulturår mest bestått av läsning. Jag har inte bara läst mycket, utan extremt mycket BRA! Jag sprängde taket för att ge högsta betyg på bloggen redan i maj med Susanna Alakoskis “Bomullsängeln” och sedan fanns det inget stopp. SJU (7!) till blev det under året och jag tror att kvalitetsmässigt är det här året svårt att toppa. Om det beror på att jag blivit bättre på att hitta vad jag verkligen gillar, att böckerna blivit bättre eller att jag helt enkelt blivit lite generösare med betygen, det vete katten. 

2020 var dessutom mitt första hela år med appen goodreads. Jag gillar appen, eftersom den har funktionen “läseönskelista” och det är bra för där kan jag parkera de böcker som jag vill läsa framöver och det gör mitt läsande en aning mer planerat och inte lika slumpmässigt som det brukar vara. Om det är bra eller dåligt, får framtiden utvisa. Jag fattar inte riktigt hur goodreads räknar antalet böcker, vilka som kommer med i statistiken till årsmålet och vilka som inte gör det, men eftersom jag har en egen analog statistik i en skrivbok, så spelar det ingen större roll för mig personligen. Och att sätta upp sitt mål för årets läsningen enbart i antal lästa böcker, tycker jag rent ut sagt är tramsigt. Själv försöker jag slå ett slag för att läsa mindre hektiskt, med mer eftertanke och inte bara läsa för att kunna tillfredsställa goodreads statistik. 

Och som ni har väntat, här kommer den äntligen: 

Hela lässtatistiken för läsåret 2020

• Jag läste sammanlagt 55 böcker, 8 novellix-noveller och lyssnade på 2 ljudböcker (varken novellerna eller ljudböckerna räknas in i statistiken nedan). 
• Författarna var  32 kvinnor och  23 män. 
• Språk jag läste på:  svenska (36), tyska (16), engelska (3)

• Årets bloggfemmor: Susanna Alakoski: “Bomullsängeln”, Annika Leone & Bettina Johansson “Bara rumpor”, Kazuo Ishiguro “Återstoden av dagen”, Vibeke Olsson “Molnfri bombnatt”, Elin Nilsson “Världar under vatten”, Stig Dagerman “Tysk höst”, Katrin Seddig “Sicherheitszone”, Anna-Karin Palm “Jag vill sätta världen i rörelse – en biografi om Selma Lagerlöf”
• Årets ljudböcker: Rolf Lassgård läste Kerstin Ekman “Händelser vid vatten” vilket var en alltigenom fantastisk upplevelse. Jag lyssnade dessutom på någon obekant tysk som jag till och med glömt könet på som läste Michelle Obamas “Becoming”. Det var en alltigenom tråkig upplevelse och jag tror att jag bitvis föll i koma samtidigt som jag lagade mat eller hängde tvätt. 
• Årets obegripligaste: Sofia Rönnow Pessah “Männen i mitt liv”. Om vi hade haft betyget “överkorsad geting” så hade det nog blivit det, så illa tyckte jag om den. Jag fick en åthutning på min sågning på bloggen och inser ödmjukt, att den här inte var för mig men att det finns andra som förstår den bättre. Yngre personer, gissar jag. 
• Årets mest överskattade: Delia Owens “Der Gesang der Flußkrebse” På bloggen gav jag en trea, men när jag tänker på det i efterhand var det nog lite för snällt. Läs inte den, om ni inte är intresserade av orealistiska historier som ska föreställa realistiska. 

GOTT NYTT (LÄS)ÅR PÅ ER!