Jonathan Safran Foer: Här är jag
Aldrig har väl 596 sidor känts så långa. Aldrig har väl dialoger fått breda ut sig så utan att på något sätt föra handling framåt. Aldrig har jag varit så trött på någon romanhjälte som jag var…
Raven Leilani: Luster
Leilanis debutroman ”Luster” har snabbt blivit en snackis och fått priser – och det med all rätt. Jag föll direkt för beskrivningen av en ung svart kvinna som dras in i en äldre gift mans familjeliv, med…
MAJ: Månadsuppdatering för Emma
Det här: läser jag: Draaaaar ut på att läsa klart fantastiska ”Open Water” av Caleb Azumah Nelson. Började läsa för länge sen, tar paus efter några sidor, läste snabbt några andra böcker emellan och inser nu att…
Juli Zeh: Nullzeit
Emma har läst! Och inte vilken bok som helst, utan en tysk bok. Juli Zeh dessutom (länk till den traumatiska läsningen av ”Spieltrieb” finns här https://punktslut.blog/2020/05/30/juli-zeh-spieltrieb/ ). ”Nullzeit” är även en roman som lånats av Carina kanske…
Juli Zeh: Über Menschen
Om du ännu inte är övertygad om Juli Zehs storhet, levereras här en lathund för beslutet att bli det. Du får nedan fem anledningar utan inbördes rangordning till att läsa Juli Zehs nya roman “Über Menschen” .…
Sara Paborn: Tistelhonung
Bokbesvikelsen har fått ett omslag: Jag trillade på Paborns “Blybröllop” av en slump och älskade det bitska, beska och extremt komiska i att en hunsad fru sakta tar tar livet av sin man med bly och für…
Olga Tokarczuk: Die grünen Kinder – bizarre Geschichten
Min vän Claudia, när hon kommer med en bok, då vet jag att det är rätt. Se Läsning passande en sjuk – Punktslut Den här gången stack hon till mig en novellsamling av Olga Tokarczuk “Die grünen…
MAJ: Månadsuppdatering för Carina
När månaden maj börjar, ser statusläget hos Carina ut så här. Det här läser jag: “Übermenschen” av Juli Zeh – tack Lotta för att du lånade ut den! Juli Zeh har en särskild plats i mitt hjärta…
Ian McEwan: Machines like me
”I felt protective towards Adam, even as I knew how absurd it was. I stretched out my hand and laid it over his heart and felt against my palm it’s calm, iambic tread. I sensed I was…
Sarah Winman: Tin Man
“The space between the punchline and before laughter, a brief silence ensued, in which he made plans to go home, watch television that kind of thing, but then the laughter erupted, and amidst the laughter of people…